Dåliga isar här i Filipstad nu. Testade isen på Färnsjön idag och jag gick som mest 10 m ut. På den sträckan varierade tjockleken mellan 5-10 cm, men problemet var att den var enormt mjuk, nästa "rutten". Slog igenom 10 cm is med ett hugg med isbillen (brukar slå igenom 2,5-3 cm vid tjärnis). Gungade i allt som fanns!
Rekommenderar ingen att gå ut på denna is nu!
Så här i vintertider passar jag på att lägga ut en oredigerad version av issäkerhetsartikeln "Foogde på hal is", som jag fick publicerad i Fiske För Alla - NR9 2012.
Foogde på hal is
Har du full koll på läget när du vistas ute på isen?
FFA guidar dig till en säkrare issäsong!
Text: Gustaf Foogde
Foto: Gustaf Foogde & Mats Olsson
Vinterfisket är väldigt populärt i vårt avlånga land. Många olika arter kan utmanas och platser som många ej kommit åt under den öppna säsongen, kan nu utforskas. Vintern är också en populär tid för hundägare, skridskoåkare och andra människor som njuter av att vistas på isen. Men det är många som slarvar med säkerhetsutrustningen. Här kommer därför en guide för en säkrare issäsong.
Bedömning av is
Testa alltid isen med ispik/isbill. Genomskinlig, hård kärnis i början av vintern är den bästa isen. Här är 1 decimeter hållbar, men var ändå försiktig. Ljus färg på isen kan tyda på en blandning av snö och is och denna är ej lika hållbar. Mörk färg tyder ofta på tunnare is.
Snö på isen isolerar värme och det kan uppstå gråa, blöta stöpfläckar. Detta kan i sin tur leda till underfrätning av isen och stora hål med ingen is alls uppstår. Är det snö på isen bör du vara extra försiktig, speciellt där det ligger större högar med snö.
På vårens sista isar är det underbart att vara ute. Solen bränner i pannan och fisket är oftast bra. Det är lätt att trumma på säkerheten sådana dagar då man vill vara ute så länge som möjligt. Det är väldigt vanligt att isen håller när man går ut på morgonen, men med solens hjälp försvinner isen vid land under dagen och man tar sig inte in torrskodd. Testa isen ordentligt vid land så att den inte smälter bort under dagen. Stora mörka fläckar tyder ofta på porös, ”rutten” is och bör ej trampas på. Undertecknad har varit med om 30-40 cm våris som har varit så dålig att det har gått att stampa rakt igenom. Kolla hur mycket genomskinlig kärnis det finns i bottenlagret, den är mest hållbar.
När du vistas på vårisen bör du också ha i åtanke hur det blåste när sjön höll på att frysa till i början av vintern. Var det kraftig vind som tryckte på ena sidan av sjön, är isen givetvis tunnare där än i den skyddade delen. Är du minsta lilla osäker på isen bör du ej gå ut på den!
Farliga platser
Strömmande områden:
* Älvar, åar och bäckar är farliga platser där strömmen påverkar isens tjocklek. Speciellt om vattendraget är reglerat och vattenflödet varieras. Är det ett grund strax under ytan i vattendraget så följer strömmen bottenstrukturen och träffar isen. Livsfarlig plats att vistas på!
* Inlopp och utlopp i sjöarna är farliga platser, speciellt inloppen vid snösmältningen då rejäla strömmar kan skapas långt ut i sjön.
* Grunda sund med djupare partier omkring i större sjöar kan vara livsfarliga då strömmar oftast skapas här.
Platser som leder värme:
Vassar, bryggor, uddar, broar, stenar osv.
Solen värmer dessa platser och isen blir tunnare. Väldigt viktigt att ha i åtanke på våren. Isen är ofta tunnare vid land på våren än den är längre ut.
Vindbrunnar och vattenansamlingar:
* Små hål som blåst upp till större öppna hål kallas vindbrunnar eller vindvakar. Området runt dessa kan vara förrädiskt.
* Vatten på vårisen värms upp av den varma solen och tar rejält på isen.
En bäckmynning är en farlig isfiskeplats.
Vårsolen har smält isen vid land - dags att ge sig för säsongen!
Säkerhetsutrustning:
Följande säkerhetsutrustning är nödvändig att ha på isen:Isbill/ispik:
Använd detta perfekta verktyg för att avgöra om isen är hållbar. Gör några rejäla hugg på samma punkt. Hugger du inte igenom kan du fortsätta en liten bit, innan samma procedur upprepas. Dock kan isen vara lurig på vissa platser och tidpunkter på vintern, speciellt på våren och fler hugg behöver göras då. Undertecknad brukar räkna på 2,5-3 cm / hugg vid bra tjärnis och från det riktmärket kan det räknas ut om isen är säker att gå på.
Livlina/rep:
Alla som vistas på isen ska ha en livlina eller ett rep lättillgängligt för att eventuellt kasta till den olycksdrabbade person som hamnat i vattnet. Träna på att kasta på ett utlagt objekt under kontrollerade och lugna förhållanden. Ett bra förstakast kan vara avgörande vid olycka.
Isdubbar:
Isdubbar ska bäras runt halsen varje gång isen beträds!
Det är dock ej alla gånger man kan ta sig upp ur vattnet med isdubbar, men det är ändå en säkerhet att bära dem. Vid exempelvis mycket snö och porös is kan det vara svårt att rädda sig ur en vak. Att ta sig upp med dem kräver också teknik och viss sinnesnärvaro, vilket alla gånger inte är så lätt när paniken kryper på.
Att träna på att dra ur isdubbarna ur dess hållare och dra sig fram på hållbar is under kontrollerade förhållanden kan hjälpa mycket den dagen det är på allvar.
Överlevnadsdräkt, alt. flytoverall med vattentätt underställ under:
Kan vara livsavgörande vid en olycka att bära kläder som ej släpper in vatten, då kroppen reagerar med många kraftiga symptom vid nedkylning. En vanlig flytoverall för 1000-2000 kronor håller dig flytande men du blir nedkyld snabbt. Med vattentäta kläder och rejält med bra kläder under, kan du ligga i vattnet en längre stund utan att det är direkt fara för livet. Ursuits överlevnadsdräkter och underställ är lite dyrare och kostar runt 10 000 respektive 5-6000 kronor, men är riktiga livräddare. Hur mycket tycker du att ditt liv är värt? Testa dina torrplagg med jämna mellanrum för att se att inga läckage har tillkommit.Vattentät påse till mobiltelefon:
Är du själv på isen, olyckan är framme och du ej tar dig upp ur vattnet själv, kan en torr mobiltelefon vara din räddning. Larma 112 och håll dig så stilla och lugn det går tills hjälp kommer.
Visselpipa:
Med denna enkla pryl kan du påkalla uppmärksamhet från andra eventuella personer i närområdet.Extra kläder:
För dig som ändå inte bär vattentäta kläder, är torra extrakläder mycket viktigt att kunna ta på sig efter en vistelse i kallt vatten. Förvara dem så att inget vatten kan komma åt dem i ryggsäcken eller pimpelskryllan.
(Just nu i Foogdes vardagsrum)
Nödvändig utrustning för att vistas på isen.
Olycka - Hur bär man sig åt?
Olycksdrabbad:
* Ta det lugnt, andas och försök att få bort paniken.
* Huvud och extremiteter kyls ned fortast, varför det särskilt gäller att skydda bl.a. nacke och handleder där blodet passerar genom stora ytliggande kärl. Hela 75 % av kroppsvärmen försvinner ut via huvudet, varför det är oerhört viktigt att både isolera det och konstant försöka hålla det ovan vattenytan.
* Signalera med hjälp av visselpipan. Även om du inte ser någon annan person i närheten finns ändå chansen att någon kan ha hört din signal.
* Vänd kroppen åt det håll du föll i från, där vet du att isen håller.
* Lossa isdubbarna ur dess hållare och hugg tag i isen så långt fram du kan. Hjälp till med benen och försök att dra dig upp.* Lyckas du ej att ta dig upp pga. snö, ohållbar is eller ingen styrka i kroppen tar du fram mobilen i din vattensäkra påse och ringer 112 direkt.
* Lyckas du att ta dig upp ska du ej ställa dig upp. Åla dig fram en lång sträcka från platsen du föll i och ställ dig först upp när du vet att isen håller. När du ålar dig fram fördelas vikten över ett större område, än om du står upp, och isen påfrestas inte lika mycket.
* Ring 112 om du är kraftigt nedkyld.
* Ta det lugnt och försök att lugna den olycksdrabbade. Om denne är vid medvetande och ej har ansiktet under ytan är det bättre att ta det lugnt och planera räddningen ordentligt. Riskera ej din egen säkerhet.
* Närma dig vaken med försiktighet, från samma håll som den nödställde kommit. Gå aldrig fram till vaken och sträck aldrig fram din hand. Använd alltid en förlängd arm, exempelvis livlina eller rep. Försök, i samarbete med den nödställde, att klara av räddningen.
* Larma 112, om du nu inte gjort det i ett tidigare skede, och försök få den drabbade varm om du fått upp denne (sakta upptining).
Testa att ta dig upp ur en vak under kontrollerade förhållanden. Räddningstjänsten anordnar väldigt bra kurser.
Hur reagerar kroppen på kraftig nedkylning?
* Hypotermi är medicinskt sett en nedkylningsprocess av kroppstemperaturen till under 35 grader Celsius. Efterhand som kroppstemperaturen sjunker fungerar organen allt långsammare och klarheten i ditt tänkande avtar, till dess att hjärtat stannar.
* Vatten kyler 25 gånger fortare och is 96 gånger fortare än luft.
1. När en person ramlar i kallt vatten stimuleras hjärnans andningscentrum av vattnet mot huden, vilket fördubblar andningshastigheten i några minuter. Hjärtaktiviteten och blodtrycket ökar och förmågan att hålla andan begränsas. Detta kan vara förödande om personen hamnar med huvudet under vattenytan.
2. Blodkärlen i hud och muskler dras samman, vilket medför att blodflödet till de yttre kroppsdelarna stoppas. Huden färgas blå, rörelserna blir långsammare och musklerna blir stela. Redan nu börjar det bli svårt att ta sig upp ur vattnet.
3. Frosskakningar är kroppens försvar mot hypotermi. Det är också det som händer i detta läge. I vatten medför dock skakningarna att mer vatten tränger in i kläderna och kommer i kontakt med huden (förutsatt att den olycksdrabbade ej bär torrdräkt) och värmeförlusten ökar.
4. När kroppstemperaturen har sjunkit till ca 32 grader slutar frosskakningarna. Medvetandet trubbas av, den olycksdrabbade blir förvirrad, fumlig och kan få hallucinationer.
6. Vid en kroppstemperatur på 22 grader är det maximal risk att hjärtat stannar. Sjunker temperaturen ytterligare två grader inträffar hjärtstillestånd. Vid 17 grader är återupplivning ej möjlig.
Vad styr nedkylningens hastighet?
Nedkylningens hastighet beror på en mängd olika faktorer och varierar från person till person.
* En vältränad kropp och ett vältränat hjärta hjälper att bättre tackla kroppens stressreaktion på köldchocken.
* Ju kallare vattnet är, desto fortare går nedkylningen.
* Vilka kläder som används. Använd torrdräkt eller vattentätt underställ under flytoverallen, med fler lager tjocka kläder under.
* Rörelser ökar blodflödet från kroppens inre till de yttre musklerna. Kroppens yttre köldskydd bryts då ned och nedkylningshastigheten ökar med 40-50 %.
Så lite rörelser som möjligt gäller!
/ Gustaf
.JPG)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar